”Ett unikt litterärt monument” – Thomas Mann
Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausens Den äventyrlige Simplicissimus från 1669 är den första tyska romanen av rang, ett mästerverk långt före Goethes Den unge Werthers lidanden. ”Simplicissimus” är pojken som på nära håll får uppleva trettioåriga krigets fasor, som han skildrar med den troskyldiges röst.
Redan som tioåring tvingades den blivande författaren ut i kriget och berättelsen bär därför det självupplevdas prägel, något som gör den historiskt unik och autentisk. Thomas Mann, som skrev förordet till den första och hittills enda svenska utgåvan från 1944, poängterade verkets tidlöshet: ”den har med obruten livskraft överlevt tre århundraden och kommer överleva många fler”.
Föga anade Mann hur sannspådd han skulle komma att bli. Översättningen från tyska gjordes av den 28-årige Nils-Olof Franzén, i dag mest känd för att han drygt tio år senare kom att skapa karaktären ”Agaton Sax”.
Den nya svenska utgåvan av Den äventyrlige Simplicissimus är försedd med ett efterord av Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyskspråkig litteratur. Hon sätter boken i en litterär och historisk kontext och reflekterar över dess tillkomst och betydelse, då som nu.
Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausen, född 17 mars 1622 i Gelnhausen, död 17 augusti 1676 i Renchen blev som ung pojke tvångsrekryterad som musketör i de kejserliga trupperna under trettioåriga kriget. Efter kriget tillbringade han de närmaste 20 åren med självstudier och resor. År 1668 framträdde Grimmelshausen med romanen Der abentheuerliche Simplicissimus Teutsch, som i anslutning till de spanska skälmromanerna, kring hjältens bildningsgång ger en återspegling av de mänskligt och socialt förvirrade förhållandena under och efter trettioåriga kriget, genomsyrad av en hänsynslös och av grotesk humor.