I Färentuna härad, på Mälaröarna väster om Stockholm, var staten den största markägaren i början av 1700-talet. Men på bara några år såldes mycket av kronojorden till privatpersoner. Privatiseringen blev starten på ett skifte mot ett modernt och marknadsanpassat jordbruk.
Kulturgeografen Birgitta Roeck Hansen beskriver i Bönder och ståndspersoner hur förändringarna påverkade landskapet och familjelivet i socknarna. Hon gör en djuplodande genomgång av skatteköpens inverkan på jordbruket och hur idéer om effektiv odling spreds och tidigt fick fäste i Mälardalen. Under 1700-talet stod förbättringen av jordbruket i fokus – en ökad livsmedelsproduktion var nödvändig efter de långa krigen, och ämnet debatterades livligt.
Köparna av kronojorden var både högreståndspersoner och bönder. Många var ämbetsmän och ägde ibland flera gårdar som sköttes av avlönad arbetskraft. Bland bönderna växte intresset för att köpa kronojord men de två sociala skikten hade olika förutsättningar för sitt värv: storleken på ägorna, tillgången på reda pengar och antalet anställda påverkade lönsamheten.